Valet av USA:s president Barack Obama som årets fredspristagare är djärvt. Som president leder Obama amerikanska styrkor i både Irak och Afghanistan och man kan ju undra vad Alfred Nobel funderar på uppe i sin himmel - han var förvisso dynamitkung men ändå…
Att priset nu ges till Barack Obama, världens mäktigaste politiker, visar på flera saker.
1. Förväntningarna på Barack Obamas ledarskap är stora - kommer han att lyckas med sina ambitioner att skapa säkerhet men också internationell tillit till de förenta staterna? Han satt inte i senaten då Irak invaderades - det gjorde däremot hans utrikesminister Hillary Clinton som gav Bush-administrationen sitt stöd.
2. Trycket på Obama att stå för sina ord ökar i och med priset. Det är bra. För ingen vill väl gå till historien som fredspristagaren som ljög för hela världen?
3. För att kunna fortsätta att vara den fredsduva han nu beskrivs som måste han hitta långsiktiga lösningar i flera internationella oroshärdar, och visa att han inte är en krigsherre utan en diplomat och ledare.
Barack Obama har ännu inte suttit i ett år som president. Men faktum är att han under denna period lyckats tina upp förbindelserna med många andra länder - Ryssland och Irak till exempel.
Skulle George W Bush någon kunnat komma ifråga för fredspriset? Knappast. Men jag är säker på att det finns republikaner i USA som tycker att han skapade världsfred genom sina krig.
Foto: Scanpix
